<h1><strong>Hur jag – med 14 år – fick ett brittiskt medborgarskap – En sann berättelse</strong></h1> <p>Det var en klassutflykt till England. För många i klassen var det den första resan till Storbritannien. Vi var fortfarande unga, fulla av nyfikenhet, och London kändes som ett enormt äventyr för oss. Vår mötesplats under stadsutforskningen var <strong>Trafalgar Square</strong>, en av stadens mest välkända torg. Där skulle vi alltid samlas igen innan vi fortsatte tillsammans.</p> <p>Jag var då 14 år gammal. Vid den tidpunkten hade jag redan två medborgarskap: polska och tyska. Som emigrant från Polen och späda utvandrade hade jag båda. I Tyskland fanns – åtminstone enligt dålig förståelse – egentligen bara ett begränsat antal medborgarskap. Mer än två var ovanligt.</p> <p>Den dagen spenderade vi flera timmar på Trafalgar Square. Turister gick omkring, bussar passerade, duvor flög över torget. Det var bullrigt och livligt.</p> <p>Ett klasskamrat uppmärksammade mig plötsligt på något.</p> <p>En stor väska stod där – mitt på torget – helt utan ägare.</p> <p>Väskan var ovanligt stor. Nästan som en kista. Den såg tung och massiv ut, och ingen verkade bry sig om den. Ingen närliggande ägare, ingen som tittade efter den.</p> <p>Tidigt 1990-tal i Storbritannien var en tid då terrorattacker från <strong>Provisional Irish Republican Army</strong> återkommande gjorde rubrikerna. Bombvarningar var då inte sällsynta.</p> <p>Jag tittade på väskan och sade delvis allvarligt, delvis skämtsamt:</p> <p>&bdquo;Det måste vara en bomb.&ldquo;</p> <p>Min klasskamrat svarade att väskan verkligen verkade tillhöra ingen.</p> <p>Liksom 13- eller 14-åriga pojkar tar vissa i klassen inte hela saken på allvar. De sprang runt väskan, ropade &bdquo;bomb!&ldquo; och skrattade. För dem var det ett spel. Ett äventyr.</p> <p>Detta spel skulle senare stjäla deras språk.</p> <p>Inom cirka 15 minuter dök plötsligt polisen och säkerhetspersonalen upp. Situationen förändrades snabbt. Sirener, avstängningar, hektiska rörelser. Myndigheterna reagerade snabbt.</p> <p>Sist visade det sig att faktiskt flera bombar hade placerats i London. Totalt tre. En var en nagelbomb som exploderade framför en gaybar. Hela staden gick in i alarmläge. Gator stängdes, områden avstängdes och överallt fanns räddningstjänsten.</p> <p>Vår klass fick snabbt order att gå till stationen. Vi fångade precis sista tåget tillbaka till vårt boende utanför London.</p> <p>Men det var inte slutet på saken.</p> <p>När vi anlände till våra värdfamiljer blev även där allt låst upp. Officiella kom in i huset. Varje person i gruppen måste intervjueras individuellt.</p> <p>Jag var den sista.</p> <p>I rummet satt flera vänliga damer från myndigheterna. De ställde många frågor: Vad vi hade sett, vem som först märkte väskan, vem som talade, vem som fanns i närheten.</p> <p>Samtalet pågick länge.</p> <p>Under utredningen konstaterade de att jag tydligt bättre talade engelska än många av mina klasskamrater. De berömde min språkkunskap flera gånger. Med vissa andra elever var kommunikationen svårare.</p> <p>Jag var tvungen att lämna in mina personuppgifter och visa mitt barnkort. Allt noterades noggrant och till och med tagits utanför hemmet.</p> <p>Efter många timmar klargjordes allt. Våra värdföräldrar och de andra eleverna fick återvända hem.</p> <p>Som avslutning fick jag till och med en liten present: ett plånbok. I den fanns en liten anteckningsbok där jag skulle skriva ner kontakter och adresser. Dessutom fick jag lite pengar så att jag kunde köpa souvenirer.</p> <p>En av de vänliga damerna fyllde in anteckningsboken till och med för mig – min egen handstil var så otydlig att hon menade att annars skulle ingen kunna tyda den senare.</p> <p>Och sedan fanns det något särskilt.</p> <p>Jag fick ett provisoriskt <strong>brittiskt identitetskort</strong> från Storbritannien.</p> <p>Det är så det hände att jag – åtminstone efter denna upplevelse och detta dokument – plötsligt kunde hävda att jag förutom min polska och tyska medborgarskap också hade ett brittiskt medborgarskap.</p> <p>En ovanlig historia från min ungdom – utlösts av en väska utan ägare på Trafalgar Square.</p> <p>&nbsp;</p> <p><img class="imgfull_rounded" src="/images/custom/thumb880/foto_rabe_brexit_1491370_1280.jpg" alt="Eu och Storbritanniens flagga" width="880" height="660" /></p>